Kategoriarkiv: Forskning

Vet du vem du är och varför du gör det du gör?

iStock_000013646452_MediumIbland är vi så uppslukade av vår vardag att vi glömmer att fundera över den större bilden av vilka vi är och vad som är tanken med allt och vilken sysselsättning vi skulle må bäst av att ägna oss åt. Att upptäcka sig själv handlar om att lära sig om vem man egentligen är och hur du liknar och är olik andra människor. Det handlar också om att använda den kunskapen till att skapa ett så meningsfullt liv som möjligt. Olika psykologer har utvecklat 3 huvudmodeller för detta, psykodynamisk teori, personlighetstypsteori och motivationsteori.

Den psykodynamiska teorin (sent 1800-tal – tidigt 1900-tal) handlar om att människor har omedvetna tankar och känslor och hur dessa mentalt gömda processer relaterar till barndomsupplevelser. Teorin baserades på mental ohälsa och grundades på Freuds teorier.

Personlighetstypsteori (1900-tal) som den definieras av Isabel Myers och Katherine Briggs, baseras på människors inre informationshantering och hur detta kan påverka deras personlighetsdrag. Teorin är baserad på den schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs forskning.

Motivationsteorin (1990 och framåt) visar hur människors inre drivkrafter och värderingar påverkar ditt beteende och vem du är. Steven Reiss har utvecklat en modell med 16 drivkrafter som du behöver ta hänsyn till om du vill uppleva värdebaserad, långsiktig lycka, till skillnad från tillfälliga lyckokänslor som uppstår då vi t ex ser en bra film eller äter god mat eller njuter av en cigarett eller ett gott glas vin.

Steven Reiss’ teori är baserad på ett empiriskt underlag som inkluderar en mängd olika grupper  och kulturer av människor och idag har mer än 100 000 människor i olika delar av världen genomfört en RMP-profil (Reiss Motivation Profile). Profilen har en mängd olika applikationer såsom yrkesrådgivning, äktenskapsrådgivning, coaching i sportsammanhang, skolor och i företag och organisationer (rekrytering, individuellt utvecklingsfokus, teamcoaching, kulturframtagning etc.).

Inre drivkrafter kan man för det mesta inte påverka eller styra – de bara händer. Om man inte tar hänsyn till sina inre drivkrafter upplever man ofta att något är ”fel” eller att man inte mår bra. Alla människor delar 16 drivkrafter som alla ”har” men skillnaden handlar om intensitet – hur mycket eller hur lite drivs jag av de 16 olika motiven. Antalet möjliga kombinationer är astronomiskt så det är väldigt liten möjlighet att det finns en till person som är exakt som du är, men man kan självklart vara mer eller mindre lik någon annan.

För att ta reda på vilka motiv som är starka respektive svaga för just dig, kan man genomföra en onlinebaserad enkät med 128 frågor där man tar ställning till ett antal påståenden på en skala mellan -3 och +3. Resultatet kan sedan diskuteras i en återkoppling med en certifierad Reiss Motivation Coach under ca 1-2 timmar. Det är bara du som känner dig själv och kan tolka profilen korrekt, men din coach kan hjälpa dig genom att förklara motiven och ställa rätt frågor. Du kan då få kunskap som hjälper dig att välja rätt väg eller att bara göra små justeringar i din vardag, så att du kan känna en större meningsfullhet och undvika onödiga diskussioner med andra som har totalt motsatta drivkrafter. I företag kan man få bättre samarbete med andra genom att förstå sig själv och andra bättre, och även inom rekrytering finns möjlighet att använda drivkrafterna för att se vilka personer som passar i olika yrkesroller och matchar organisationens värderingar och kultur.

Människor som har totalt motsatta drivkrafter har en tendens att missförstå varandra och vill gärna ”ändra på” andra som inte har samma behov. Steven Reiss kallar det för ”Selfhugging” och ”Every day tyranny” när människor försöker ”pracka på” andra sin egna motiv och tror att bara för att de egna motiven är bra för dem är de också bra för alla andra.

Drivkraft och beteende är olika saker – drivkrafter kan man inte välja, medan beteende går att anpassa med hjälp av viljan efter situation eller sammanhang. Även om jag är dålig på t ex ordning och struktur kan jag tvinga mig att städa eller planera, trots att jag inte känner ett inre driv att göra det. Det fina är ju att man är olika och kan komplettera varandra och med kunskapen om RMP kan varje person komma till sin rätt och ägna sig åt det som de är bäst lämpade för helt naturligt.

Är du nyfiken på att få veta mera om Reiss Motivation profile så finns det möjlighet att lyssna på en presentation och ställa frågor – anmäl dig här eller kontakta mig direkt.

The Happiness Advantage!

Blev extremt inspirerad av den här talaren på TED-talk, en kille (Shawn Anchor) som forskar runt positivt tänkande och hur det påverkar våra liv och jobb:

Vi tror att vi behöver arbeta och bli framgångrika för att bli lyckliga, men kan det egentligen vara tvärtom? Kan det istället vara så att om vi är lyckliga så blir vi framgångsrika och producerar bättre saker? Kan det helt enkelt vara så att vi öppnar nya möjligheter för hjärnan att vara kreativ och lösa komplexa problem om vi känner oss glada och nöjda?

Vi får lära oss i skolan, av föräldrar och auktoriteter att om du arbetar hårt så blir du framgångsrik på jobbet och det leder till att du också blir lycklig. Om vi vände på det istället och började med att känna oss tillfreds så skulle det kunna vara en förutsättning för att kunna bli framgångsrik och ännu mer lycklig, mindre stressad osv.

Shawn menar att stress och negativitet blockerar istället för öppnar dina möjligheter att bli och leder till mer stress istället för den önskade effekten. Det blockerar lärande och kreativitet. Om man sätter på nyheterna så är det inte så mycket positiva nyheter, utan mest katastrofer, olyckor och terrorism. Det speglar också hur du flesta människor känner sig i världen – den genomsnittliga nivån är snarare mer negativ än positiv och om man inte jobbar emot det, så drar tyngdkraften nedåt av sig själv – det naturliga tillståndet är således inte lycka.

Jag tror att man själv väljer att tänka positivt och se möjligheter – det är ett personligt val man gör varje dag och om man inte gör det så kommer man att känna som de allra flesta och det är tyvärr inte främst glädje. Vill jag se hinder eller vill jag se möjligheter? Vad skulle gagna mig mest? Ingen kan utifrån göra mig glad om jag inte är mottaglig för det, men jag kan välja att vara glad trots att negativa händelser pågår i min omvärld. Insikten att det är jag och ingen annan som väljer hur jag ska reagera på omvärldens händelser ger en känsla av makt och att jag styr mitt eget liv.

Många människor jagar glädje som ett sätt att ”fixa” sina liv. De är inte nöjda med hur saker är och letar efter sätt att bli mer nöjda och glada på jobbet. Istället kan de faktiskt välja att känna sig tacksamma för vad de har och på så sätt känna mening. Om vi ändrar linsen genom vilken vi tittar på våra liv och händelserna i det, så kan vi också förändra hur vi upplever världen och vad det gör med oss.

Nåt att ta med sig till jobbet imorgon?